Jag gråter
Varför måste det göra så ont? Varför kan inte jag få vara nära honom. Varför kan inte just mina händer få glida sakta sakta ner längst hans bara bröst. Varför kan inte jag få dela hans värme, hans närvaro. Varför ser han inte mig. Varför ger han inte mig en chans. Varför ser han inte min charm, min personlighet och min närvaro. Varför ser han inte mig. Det ända jag vill är att få dela mitt liv med honom.Jag vill borra ner hela mig i hans stora kalufs till hår. Jag vill borra ner min näsa i hans alldeles för välanvända tröja. Hans favorit parfym vill jag dyrka, bli alldeles hög på till slut. Hans väl tränade vader, hans varma stora urgröpta händer som ska få röra vid mig. Ingen annan ska få kyssa mig så som han ska få kyssa mig. Ingen annans läppar vill jag ta del av, bara hans. Han tindrande nyfikna livfulla ögon, hans fylliga överläpp, hans rygg, den brunbrända huden med lite tonårsakne kvar uppe högst vid nacken. Men det gör ingenting att han har akne det är det jag älskar. Det är ju det jag vill ha. Jag vill ju dela mitt liv med honom, jag vill dela mina djupaste hemligheter, mina sorger, min glädje och min lycka. Jag vill dela dåtiden och framtiden, jag vill dela nuet. Jag vill höra om honom, vem han är, vad han vill och vad känner han? jag vill veta om hans djupaste hemligheter, hans sorger, hans glädje och lycka. jag vill veta om hans syskon, hans föräldrar. Jag vill visa upp honom för min familj, visa upp min alldeles dyrbaraste diamant. Jag vill träffa hans familj och vänner, jag vill prata med honom. Ligga i hans säng på övervåningen i hans hus och prata, bara prata hela natten. Ligga tyst, tyst och bara låta han vira i mitt hår lätt runt hans finger. Låta våra fingertoppar mötas så våra händer sakta knyts ihop samtidigt som vi ska prata. viska men ibland ska vi bara titta på varandra. Titta djupt i ögonen på varandra avslöja varandras egentliga ögonfärger. Varsamt ska han smeka om mig om kinden, stryka mig över håret och visa hur mycket han älskar mig. Han ska få följa med till mitt lantställe, där ska vi vara själva. Äta långa frukostar med flingor, mjölk och jordgubbar. Vi ska bara bada och sola. Vi ska ligga tillsammans och läsa böcker i sängen medans solens strålar sliprar in genom fönstret som står lite på glänt. Vinden ska viska bara tyst, den ska ge gardinerna i fönstret en lätt beröring. Jag vill bli älskad, älskad av honom och det gör så ont. Det gör så fruktansvärt ont att han inte en ger mig en chans, att han istället ger min bästavän en chans. Att han ser henne men inte mig. Att jag vet att han ger henne en chans. Att veta att dom kommer dela allt detta, att deras resa har börjat. Att veta att jag inte får ta del av honom inte hans hud, hans hår, hans läppar och hans liv, inget. Det enda jag får ta del av honom är att se honom tillsammans med henne, se honom skratta åt hennes skämt. Se hur han iakttar varje rörelse hon tar, att se dom nära varandra, att se henne röra vid honom. Att få berättat av henne att dom minsann hade the moment igår när allt bara var rätt, när kemin strömmade igenom båda deras kroppar. Att märka, känna av och förstå hur han tar avstånd från mig. Han markerar att han är intresserad av någon annan och visst lyssnar jag. Men förstår, accepterar det gör jag aldrig. Jag kan omöjligen glädjas med henne för jag älskar honom. Jag är inte sur på henne som person, hon är underbar men honom vill jag ha, honom måste jag ha. Jag ber till gud någon vem som helst. Jag ber tysttyst snälla låt honom se mig och glömma henne. Låt honom älska mig, jag älskar ju honom räcker inte det? Varför måste det göra så ont.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Lyssnade nyss på mathilda och andreas ena podd då den avslutas med det här mejlet från en lyssnare. Det gör så ont i själen att höra. Det var så känslosamt att jag var tvungen att skriva ner. I slutet av uppläsningen av brevet börjar låten skinny love spelas i bakrunden, då brast allt. Jag brast ut i tårar? Jag vet inte vem människan som skrivit texten är men ända gör det ont. Skulle vilja krama om henne, den stackars människan, nu, sånt här får inte och ska bara inte hända. Åhhh varför. Nu fick jag en klump i magen, det ska inte behöva vara så här. Aldrig, inte för någon.